BLOGG - FÖRETAGSHÄLSOVÅRD, ERGONOMI, FYSIOTERAPI

arbeta_hemifran

Hemarbete – ta del av vår expert, ergonom Eva Ekesbos tips för att må bra när du jobbar hemma!

Hemarbete ställer stora krav på både struktur och ergonomi för att vi ska må bra och kunna vara effektiva i en miljö där vi normalt sett inte arbetar. Risken är stor att blanda ihop arbete och fritid.

Ta del av nedanstående tips för att undvika att få ont i nacke, rygg och arm, få struktur på arbetet, skilja på arbete och fritid, ha sociala kontakter och få den motion och rörelse som både kropp och hjärna behöver för att fungera trots att vi knappt lämnar hemmet:

ERGONOMIN
Det är oerhört viktigt att ha en bra ergonomi då vi plötsligt är hänvisade hela dagar till ett vardagsrum, köksbord eller annan plats i hemmet där vi normalt inte arbetar så lång tid. 

Hur ser en bra datorarbetsplats ut?

  1. Viktigast: Skärmens ovankant ska vara i ÖGONHÖJD! Laptopen eller den fasta skärmen måste alltså höjas upp med hjälp av böcker, en låda eller ett laptopstöd till ögonhöjd.
  1. Detta för också med sig att man måste ha ett löst, separat tangentbord och mus
  1. Bordshöjden ska vara i armbågshöjd och du ska sitta nära bordet med handlederna nära bordskanten.
  1. Vila INTE underarmarna på bordet. Om du gör det får du gamnacke och riskerar därmed värk i både nacke och arm.
  1. Ha svankstöd när du sitter så att du sitter rakt och inte sjunker ihop med böjd ländrygg och gamnacke som följd.
  1. Försök att variera med att stå t ex vid strykbräda, köksbänk eller bokhylla där skärmen ska vara i ögonhöjd och tangentbordet i armbågshöjd.

VARDAGSMOTION
Både kroppen och hjärnan behöver rörelse för att fungera. Vi bör gå 10 000 steg/dag vilket är omöjligt att uppnå om vi inte aktivt jobbar på det.

  1. Börja dagen med en promenad, ta en promenad på lunchen och en efter jobbet och du kommer att märka att både du och din hjärna fungerar så mycket bättre.
  1. Den tid du spar på att slippa ta dig till jobbet kan du istället ägna åt att ta hand om din kropp med valfri fysisk aktivitet.
  1. Ta gärna en kvällspromenad med en vän så får du både social kontakt och rör på kroppen efter en arbetsdag.

 HA EN TYDLIG ARBETSPLATS
Skilj på arbete och privatliv genom att ha en tydlig arbetsplats som du kan gå till och gå ifrån. Då är det lättare att avgöra när du arbetar och när du har paus, lunch eller har slutat för dagen.

STRUKTURERA DAGEN
1. Stig upp vid samma tid som om du skulle gå till jobbet, klä dig, ät frukost och ”gå till jobbet” (gärna med en morgonpromenad)

2. Ha samma struktur som om du vore på arbetet, dvs en fast tid för start av arbetsdagen, fikapaus en given tid, lunch i vanlig tid, paus på eftermiddagen och en fast tid då arbetet slutar

3. Börja dagen med att planera dagens arbete, ha gärna digitala planeringsmöten med kollegor tidigt på dagen

TA PAUSER
Pauser är oerhört viktiga – både för kroppen och hjärnan. Res dig upp regelbundet, gå gärna ut en kort stund, ät en frukt, få avbrott i jobbet som har en tendens att låsa oss i stillasittande utan avbrott när vi sitter hemma ensamma.

Stillasittande är i sig en riskfaktor för ohälsa på sikt. Hemma finns risk att vi sitter mer än på jobbet. Vi bör resa oss upp minst en gång var 30:e minut för att kroppens funktioner vad gäller ämnesomsättning och fettinlagring ska fungera

SOCIALA INTERAKTIONER
”Träffa” dina kollegor under dagen t ex gemensam digital fika eller lunch där ni kan prata annat än jobb. Vi behöver sociala normala kontakter som inte bara handlar om jobb för att må bra

Träffa någon vän kvällstid under t ex en promenad för att slå tre flugor i en smäll:

  1. få frisk luft efter en dag inne
  1. social kontakt
  1. vardagsmotion

Jobba hemma kräver alltså planering, struktur och bra ergonomi för att vi ska må bra, fungera jobbmässigt, få en normal fritid och samtidigt inte dra på oss onödiga krämpor.

Om du får ont i nacken, armen, ryggen eller något annat av ditt hemarbete – ta hjälp av expertisen: kontakta BetaHälsan så hjälper vi dig snabbt att bli besvärsfri igen. 

FOLKHÄLSOMYNDIGHETENS RIKTLINJER FÖR ATT UNDVIKA ATT BLI SMITTAD OCH SMITTA ANDRA

Folkhälsomyndighetens riktlinjer

Betahälsans ergonom Eva Ekesbo ger tips på hur du kan undvika ont i nacke och rygg vid hemarbete

I dessa hemarbetestider är ergonomin viktigare än någonsin! Om du jobbar kontinuerligt vid t ex laptop så FÅR du ont i nacken. Lyssna och få lite tips hur du kan undvika just det! http://p4dela.sverigesradio.se/?id=18464

Betahälsan hjälper forskarna på Medicon Village

En gäststudent på Lunds universitet tvingades ge upp sin bostad när hon vägrade bli levande bete för vägglöss. Men Lundaföretaget Nattaro har utvecklat ett luktämne som får lössen att komma fram utan att någon behöver bli biten. De svårutrotade vägglössen suger allt fler Lundabors blod, men oftast är det självbetjäning. På Medicon Village arbetar sex forskare som regelbundet tappar sitt eget blod hos Betahälsan för att servera det till vägglöss. Syftet är att vägglössen ska växa bra och lära oss hur de bäst kan luras till sin egen död.  https://www.sydsvenskan.se/2020-02-17/forskarnas-blod-blir-vagglossens-dod

 

Bildskärmen kan orsaka olika synbesvär

Synergonomi är ofta ett eftersatt område i arbetsmiljön. Bildskärmsarbete är synkrävande. Huvudvärk och besvär från ögonen i form av ljuskänslighet, sveda och gruskänsla är vanligt. Vid bristfälliga synförhållanden rättar man instinktivt in kroppen för att kompensera detta, genom att tex kisa med ögonen eller sträcka och spänna sig, vilket kan leda till att man får ont i ryggen, nacken och huvudet. 

SÅ UNDVIKER DU TORRA ÖGON PÅ JOBBET

– Ställ in skärmen. Justera skärmen så att den du har den på 50-80 cm avstånd från ögonen och så att du, med rak nacke, kan titta snett nedåt.

– Ändra skärminställningar. Testa att ändra teckenstorleken och förstora bokstäverna, utan att ändra skärmupplösningen. Större mörka bokstäver på en vit bakgrund är lättare att läsa.

– Kolla belysningen. Starkt och bländande ljus är mer ansträngande för ögat. Vrid bort starka lampor och dra för gardinen om du får in mycket solljus. Justera ljuset på skärmen så att den matchar ljuset i rummet.

– Ta pauser från skärmen. Lyft blicken och fokusera på någonting längre bort, då slappnar ögats muskler av och ögat får vila en stund. Ta blinkpauser varje halvtimme, titta bort från skärmen och blinka i en halv till en minut.

– Kolla om luften är bra/ren på jobbet. Torr luft och hög temperatur torkar ut ögat.

– Torra ögon och linser är ingen bra kombination. Välj glasögon framför linser.

Källa: Arbetsmiljöverket och Ögonläkare, Specsavers, Prevent

 

kondition

Varför mäta konditionen?

En bra kondition är väsentlig för all form av aktivitet i vardagen och bidrar till bättre ork i arbetet. Konditionen är ett mått på hur bra kroppen tillgodogör det syre som man andas in.

I en hälsoundersökning ingår bland annat konditionsmätning på cykel. Testvärdet som deltagaren får visar hur väl deltagarnas fysiska kondition matchar de krav som arbetet ställer. 

För ett kontorsarbete, är kravet ett testvärde på ca 35 ml/kg/min. Idag saknar varannan medarbetare ett testvärde på 35ml/kg/min eller mer.

Många vet inte om de har bra kondition eller inte och kommer sällan upp i tillräcklig ansträngning under tillräckligt lång tid, som yttrar sig i en pulshöjning och flåsig andning, minimum 150min/vecka för att konditionen ska förbättras. Genom att mäta konditionen i hälsoundersökningen skapas en medvetenhet och deltagaren kan samtala om hur konditionen kan förbättras. 

Läs mer här om hur en Hälsoundersökning på Betahälsan går till. 

Arbetsmiljoproblem

Så mår vi bättre på jobbet

Om arbetet är som en låda fylld med bollar så måste vi ta bort en boll – en arbetsuppgift – när vi lägger till en ny boll. Annars svämmar det till slut över. Att ha möjlighet till återhämtning på jobbet är en av de beståndsdelar som Kerstin Nilsson, forskare inom folkhälsa och arbetsvetenskap vid Lunds universitet, har identifierat som viktig för att vi ska må bra. Hon menar att det finns totalt fyra grundläggande områden att ta hänsyn till.

Kerstin Nilsson

 Trots att vi vet hur en bra arbetsmiljö ska fungera så har antalet arbetssjukdomar ändå ökat med 70 procent under de senaste åren.

– Ett område är hälsan i förhållande till fysisk och psykisk arbetsmiljö och möjlighet till återhämtning i jobbet. Det är också viktigt att du blir värderad rätt och får en lön som motsvarar det arbete som du faktiskt gör. Att du är socialt delaktig och känner dig trygg är ytterligare ett friskhetsområde, och slutligen att du får meningsfulla uppgifter där du använder din kompetens och känner att du utvecklas.

Att våra organisationer generellt har blivit plattare och mer slimmade innebär att alla plötsligt ska göra allt. Men det behövs viss hierarki som avgränsar våra ansvarsområden utifrån vår arbetsbeskrivning och istället fler yrkeskategorier för att ge möjlighet till instegsjobb, avlasta dem som är mitt uppe i arbetslivet och fasa ut dem som är på väg att gå i pension, menar Kerstin Nilsson.

– Som arbetsgivare får man räkna med att alla inte ständigt är på topp. Det måste finnas utrymme för svackor – att man blir sjuk, är hemma för vård av barn eller går i delpension vid slutet av arbetslivet, säger hon.

En anställd med arbetsmiljöproblem kan ha ett produktionsbortfall på 38 procent, vilket motsvarar 15 timmar i veckan. Det är förenat med otroligt mycket pengar, för att inte tala om det personliga lidandet och ohälsan.

– Vi har helt enkelt inte råd att låta bli att investera i en frisk arbetsmiljö, konstaterar Kerstin Nilsson.

https://www.vetenskaphalsa.se/sa-mar-vi-battre-pa-jobbet/?fbclid=IwAR0Fr9oI2bznjPhJplx0-pgbeW4qzmOJ3_tBUss56I-vt6HL1ROVYuLjCcw

Svenskarnas kondition har försämrats kraftigt

Vår kondition är sämre i dag än den varit på 20 år. Det visar en stor svensk studie som kollat på den arbetande befolkningen i Sverige.

— Det huvudsakliga resultatet är att det är en ganska kraftigt nedgående trend i populationen i stort. Studiepopulationen har fått drygt tio procent sämre kondition, säger Elin Ekblom-Bak, högskolelektor i idrottsvetenskap och en av författarna bakom studien.  

I studien har forskarna tittat på data från 350 000 människor som under de senaste 20 åren har erbjudits och utfört konditionstest via sina jobb. Personerna har fått utföra test på cykel där man mätt hur mycket syre kroppen kan tillgodogöra sig under träningen. 

I undersökningen har man även kunnat se hur mäns kondition minskat mer än kvinnors, yngres mer än äldres och lågutbildades mer än högutbildades. 

— Det är väldigt viktigt att man inte bara kan se att det här har hänt. Man kan även se för vilka det är viktigast att göra någonting åt, säger Elin Ekblom-Bak.

46 procent hälsofarligt låg kondition

Förutom att arbetande svenskar i stort har fått sämre kondition kan man även se att de personer som har sämst kondition har blivit fler.

Andelen personer som har hälsofarligt låg kondition har ökat från 27 procent till 46 procent. Varför resultaten ser ut som de gör är inget studien går in på.  

— Jag tror att det kanske inte direkt har med träningen att göra. En del av förändringen kan nog bero på att vi är mindre aktiva i vår vardag. Vi åker mer bil nu och har fler stillasittande jobb, och det kan faktiskt ha en påverkan på vår kondition, säger Elin Ekblom-Bak. 

Expertens tips

Studieresultaten är inte helt representativa för befolkningen, utan man har endast utgått från folk som har arbete. Elin Ekblom-Bak tror till och med att studiepopulationen kan ha aningen bättre kondition än den svenska befolkningen i stort.  

— Jag är helt övertygad om att vi behöver en gemensam insats. Vi måste bygga tillbaka möjligheterna att röra på oss – vi behöver ett nationellt arbete i det här.  

Vad är ditt bästa tips till någon som känner att de behöver röra på sig mer? 

— Att det inte behöver vara så svårt. Att vara aktiv behöver inte vara så komplicerat. Ta en rask promenad, köp en hund – det finns mycket du kan göra som du inte ens behöver byta om för.

Studien är publicerad i Scandinavian Journal of Medicine and science in sports.

Text och film från https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/ny-studie-svenskarnas-kondition-har-minskat?fbclid=IwAR1c1eOGk8tpfYpTLxAL4v9MuFZwF0JmhUN9dOimoHOGr7vGzVGiQJ_KHMI

arbete

Fler arbetstagare omfattas av krav på medicinska kontroller

Nya uppdaterade regler gäller för medicinska kontroller i arbetslivet. Nytt är att arbetstagare med handintensivt arbete, till exempel slaktare, maskinoperatörer och lokalvårdare, kommer att omfattas av krav på regelbundna medicinska kontroller för att bedöma belastningsbesvär.

Arbetsposition

En bra kroppshållning behövs för att kroppen ska må bra länge. En dålig arbetsposition sliter på kroppen i onödan och kan leda till smärtor och skador. Små justeringar kan i många fall vara lösningen. Därför har Betahälsans ergonomer gjort en beskrivning på en bra arbetsposition och vad man kan tänka på. Läs mer om vad våra ergonomer kan hjälpa till med på arbetsplatsen
 https://www.betahalsan.se/ergonomi/

spelberoende

Spelberoende

Tack till Spelberoendes förening Malmö och Resurs rehabilitering för viktig föreläsning om Spelberoende. 87% av alla arbetsplatser i Sverige saknar en policy för spel och spelproblem. 

Spelar du, en kollega eller någon du känner för mycket? 

  1. Upptagenhet. Tänker ständigt på spel, till exempel är upptagen av att tänka på tidigare spelupplevelser, av att planera nästa speltillfälle eller av att fundera över hur man kan skaffa pengar att spela med.
  2. Tolerans. Behöver spela med allt större summor för att uppnå den önskade spänningseffekten.
  3. Kontrollförlust. Har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande.
  4. Abstinens. Blir rastlös eller irriterad vid försök att begränsa eller sluta upp med sitt spelande.
  5. Flykt. Spelar för att slippa tänka på sina problem eller för att söka lättnad från nedstämdhet, till exempel hjälplöshetskänslor, skuld, ångest, depression.
  6. Jagar förluster. Återvänder en annan dag för att vinna tillbaka bortspelade pengar.
  7. Lögner. Ljuger för anhöriga, terapeuter eller andra personer för att dölja vidden av sitt spelande.
  8. Sociala konsekvenser. Har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av sitt spelande.
  9. Ekonomiskt beroende. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa en ekonomisk krissituation som uppstått på grund av spelandet.Texten kommer från Resurs Rehabilitering
    Kontakta Betahälsan om ni  har problem på arbetsplatsen med spelberoende för att veta mer hur vi kan hjälpa er. 

Undvik gamnacke

Hitta en sittställning inte sliter på kroppen i onödan. En sittställning där huvudet befinner sig inom kroppens lodlinje, med en lätt svank i ryggraden, se bild. Byt position ofta och se till att pausa, för att röra på dig, gärna varje halvtimme. Variera gärna mellan sittande och stående arbete. Betahälsan säljer ergonomiska produkter, exempelvis svankstöd, som skapar en bra position för ryggraden. (Bildkälla: illustratör Maja Lindén åt HD.SE) Läs mer om vad våra ergonomer kan hjälpa till med på arbetsplatsen 
https://www.betahalsan.se/ergonomi/

För lite fysisk aktivitet, största riskmarkören för hjärtsjuklighet

Att inte vara fysiskt aktiv, dvs utföra fysisk aktivitet med måttlig ansträngning (ca 30 min promenad) fem dagar i veckan, tycks ge högre risk risk än tex rökning, högt blodsocker, högt blodtryck, fetma och höga kolesterolvärden för hjärtsjuklighet. Fynden kommer från en studie som Emil Hagström gjort tillsammans med sina kollegor på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Studien har följt upp hur det har gått för 65 000 infarktsdrabbade svenskar. Studien förstärker tidigare forskning som pekar på hur viktigt det är med fysisk aktivitet för att minska risken för ny infarkt eller för tidig död.

Hjärnstark med motion

Anders Hansen som är överläkare i psykiatri har med sina böcker Hjärnstark och Skärmhjärnan blivit en populär expert på hjärnan och dess funktioner, och hur den responderar på motion och rörelse. Anders sommarprat https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1319465?programid=2071 var också mycket intressant. Visste du tex att motion är ett mer effektivt sätt att träna hjärnans kapacitet än att lösa sudoku och korsord?

Betahälsans VD fick stipendium i år igen!

Eva Ekesbo har tillsammans med Göran Nybom utvecklat ett redskap för att träna hållningen. Förra året och nu även detta år fick de 

ett stipendium från Sten K Johnsons Stiftelse för hållningsträningsapparaten Fixaspine.